Har grejjat med keramik lite i veckan. Det tar lång tid att göra, vet inte om det beror på att jag är ostrukturerad eller om leran torkar långsamt.
Det kan även vara så att jag blir lite lätt klaustrofobisk av att sitta själv i verkstaden.
Vore det min egen verkstad så skulle jag sätta in en glasdörr eller stort fönster så jag kan se ut i trädgården vad hundar och höns gör.

En begravningsurna är nu färdig o ska brännas ihop med lite annat som ska torka först. Till en älskad vovve.
Hoppas de blir nöjda med den.

Hönan Tjejen mår inte riktigt bra tycker jag mig märka. Det liksom knäpper i henne när hon andas.
Hon vill inte vara med de andra hönsen och hon verkar ha ont när jag lyfter henne.
Förmodligen har nån av de större tupparna skadat henne vid parning.
Just nu ligger hon inne och sover på kökssoffan och har en kompis med sig.

Tänk vad höns kan bli tama! Snabbt fattar de vad som lönar sig i livet och vem som kommer med godiset. De känner igen min bil och hundar men kommer det nån annan så blir de rädda och avvaktande.
Särskild trygghet hittar de hos hundarna när det ska vilas ute. De bäddar gärna ner sig på hundmadrassen i skydd bakom ett par håriga ryggar ( nej inte nån IS-anhängare, jag pratar om mina hundar) och somnar gott.


Jag somnar gott med ibland i utesängen hos hundarna och då önskar jag att min gård såg ut som i en amerikansk thriller, en massa skyltar som säger Keep out!  Dont go there!  fuck off!
Lite pinsamt att ligga o sova ute när tex en granne kommer förbi.